Ett piller löser inte allt!

I gårdagens Sydsvenska Dagblad läste jag en artikel om en barnläkare som verkar har förstått de många andra har missat.
Ett piller löser inte problemet med ADHD eller ADD. Det handlar om så mycket mer, precis som jag har funderat omkring

"Det finns också en risk att barnet ensamt framställs som problemet och att vi missar viktiga bitar i barnets omgivning. Adhd uppkommer i ett samspel mellan arv och miljö och vi måste se barnets hela situation, säger han och efterlyser en förändrad skola med mer fysisk aktivitet och utevistelse samt högre värdering av praktiska och estetiska ämnen." säger Lars H Gustavsson till SDS.


Det går inta bara att trycka i barn och vuxna medicin vid psykiska problem och tro att det löser allt. En viktig aspekt är att se till att informera omgivningen om problemet och följa upp behandlingen.

Visserligen kan man inte lägga hela ansvaret på skolan som idag. Många föräldrar tar inte sitt ansvar och "jobbar" aktivt med sina barn. De vill helt enkelt inte förstå att problemet kanske även ligger hos dem. Jag förstår att det är väldigt jobbigt att ha ett barn med NPF-diagnoser, men tror att som förälder kan man hjälpa sitt barn till en bättre tillvaro genom att vara närvarande och sätta sig in i problematiken med NPF-nedsättningar.

lånad på nätet

Nu vet jag att en del känner sig träffade och säger att de visst lägger ner tid på sina "NPF-barn" och det är jag medveten om. Se bara på alla fantastiska föräldrar jag följer på diverse bloggar, som kämpar med sina barn som inte mår bra.
Tyvärr är inte alla föräldrar som ni. Många, många fler barn än vad vi vill inse, har inte föräldrar som e,r som gör allt för ert barn.
Många föräldrar kanske tror att de gör rätt, men ser inte att de själva har ett problem. De skulle själv behöva utredas för att få hjälp, men många vågar inte över rädslan att hamna utanför.

Om ni visste vad jag är rädd för att ha fått diagnosen ADD. Hur kommer min framtid se ut?
Kommer jag få ett arbete igen när jag nu går ut öppet med det?
Hur kommer mina barn må med en mamma som har ADD?
Klarar min man av att leva med en kvinna som jag?
Vilka förutfattade meningar om ADD/ADHD har mina vänner och bekanta?
Frågorna surrar i huvudet och just nu känns allt nästan värre än innan diagnosen...

lånad på nätet

Men jag försöker se mitt eget problem som en möjlighet att lära mig själv och andra om fördelarna med att ha ADD/ADHD. Förhoppningsvis kanske jag kan hjälpa någon annan förutom mig själv.

Något barn kanske kan få hjälp tidigare än vad jag fick i mitt liv.
Jo, mina föräldrar har gjort allt för att hjälpa mig, men tyvärr är det i mitt fall psykvården som har brustit.
Dessutom tror jag tyvärr inte att skolan hade tillräcklig kunskap för nästan trettio år sedan att fånga upp en flicka som jag som inte gjorde för mycket väsen av sig.

Så med mer kunskap till föräldrar och anhöriga, mer kunskap och upplysning i skolan tror jag skulle underlätta för många barn. Dessa barn som en dag ska växa upp och bli vuxna med diagnos.



Gör som jag: bli Hjärnkoll-supporter och berätta hur du ska bryta tystnaden kring psykisk ohälsa – ett viktigt bidrag för ett psykiskt friskare Sverige. Gå in på www.hjarnkoll.se