Skapa ordning i mitt inre kaos

Det är verkligen svårt att kortfattat förklara min situation. Eftersom mitt känsloliv följt mig under hela livet.

Jag har sedan barnsben haft problem att berätta om mina känslor, att skriva har varit lättare. Istället har gråten följt mig under hela livet.

Reaktionen jag då fått från andra människor, har kanske inte alltid varit den bästa.

I skolan fick ju mina antagonister som de ville, jag blev ledsen och gick min väg....ensam.

Min fröken sa åt mig att "skärpa" mig och sluta gråta, jag var ju inte som andra....

Hemma vågade jag inte gråta, med en stundtals deprimerad mamma fick jag vara den "duktiga flickan" och försöka hålla humöret uppe. Här sattes locket på, känslorna fick pressas tillbaka. Istället har nog ångesten bildat en torn som växt sig högre och högre.

När tornet blivit så högt att det inte längre kan balanser sig själv har allt rasat och jag har ramlat ner i ett svart hål. Depression har det kallats av olika läkare.

Med min nya diagnos ska jag vända upp och ner på min tillvaro och  lära mig "leva på nytt" med mina känslor.

Som ni vet "Det är inte lätt att lära gamla hundar sitt" så vi får se hur det går.

Jag kämpar på.