torsdag 26 april 2012

Vem dömer mig?

Just nu pågår en stor rättegång i vårt grannland där en fråga huruvida en man som begått ett fruktansvärt brott är psykiskt sjuk eller ej. Jag tänker inte lägga mig i diskussionen om huruvida gärningsmannen är funtad men när Norges mest ansedda psykiatriker inte kan enas om vad han lider av trots att de säkert har landets alla resurser och möjligheter att undersöka honom.

Det är därför kanske inte så lätt för alla som mår psykiskt dålig eller dåligt över huvudtaget att få en rätt ställd diagnos. Vår hjärna är kroppens mest komplexa organ, där stora delar ännu är outforskad. Detta gör att det kanske aldrig är helt lätt att ställa en konkret och riktig diagnos från början.

Jag har fortfarande inte efter snart ett års undersökning och tester fått min ADHD/ADD diagnos helt fastställd. Alla mina "symptom" stämmer med kriterierna med diagnosen, men koncentrationstesterna ligger på gränsen. Jag kan koncentrera mig tillräckligt mycket i ett nedsläckt heltyst rum med endast en dator i en kvart...men jag kan med handen på hjärtat säga att jag inte kan titta på ett helt TV-program eller sitta still och lyssna när jag pratar med någon. Då far tankarna iväg och jag tappar tråden....

Så hur är det? Är det min diagnos som gör mig till den jag är eller är det mitt sätt att vara och bearbeta mina problem som gör mig till Cilla? Ibland undrar jag hur jag varit om jag inte mådde dåligt? Hade jag agerat och handlat annorlunda? Hade jag umgåtts med de människor jag är vän med idag? Hur mycket påverkar mitt psyke mig?

Jag har fortfarande svårt att inse att jag inte orkar med lika mycket som andra kvinnor och män i min ålder. Min hjärna tröttar ut mig med sina tankar och det kaos den skapar i mitt huvud igång. Detta gör mig ledsen och frustrerad och irriterad på mig själv. Dessutom påverkar det min familj som inte mår bra av mitt humör.

Det är nog bara att gilla läget och acceptera sina brister. Antagligen är det jag själv som dömer mig hårdast....

ps. Gör som jag, bli en Hjärnkoll-supporter och berätta hur du ska bryta tystnaden kring psykisk ohälsa - ett viktigt bidrag för ett psykiskt friskare Sverige. Gå in på www.hjarnkoll.se




2 kommentarer:

  1. Du är så himla klok! Kämpa på för att orka med att hitta en bra balans!

    SvaraRadera
  2. Hej Cilla!
    Hittade din blogg för några dagar sen när jag själv började min resa mot diagnos. Själv står jag bara i startgroparna & det känns underbart skönt att läsa om din vardag som liknar min sååå mycket.

    Du är en inspiration! Tack för att du delar med dig av din blogg så att vi andra inser att vi inte är ensamma med vår problematik, och kan hitta nån typ av samhörighet med andra!

    Ha det bäst!

    SvaraRadera

Berätta gärna att du varit här. Alla kan skriva,har du ingen egen blogg, tryck anonym om du vill lämna en rad ♥