Att leva som man lär

Det är inte alltid så lätt att "leva som man lär".

Jag kämpar på med mina svagheter och de är långt kvar till "MVG".

Det betyder inte att jag inte har förstått "uppgiften"

Varje dag finns det flera uppgifter som behöver utföras, av vanliga "icke-bokstavs-männikor" kallade RUTINER.

Och RUTINER betyder tråkigt, i mitt ADD-liv.

Jag ska plocka undan efter mig. Ja, jag vet! Självklart tycker vissa...

Jag ska diska....hm, men engångstallrikar och engångsbestick då?

Kläderna måste till tvättkorgen och sedan tvättas...det betyder att jag måste förflytta dem från stället de ligger på, (läs; golvet) till tvättstugan...Suck!

 Dessutom ska det eter tvätt, hängas upp och vikas. Ve, den i min familj som köper kläder som behöver strykas.

 Dessutom ska vi ha mat. Vi betyder fyra stycken, fyra tvåbenta och fyra fyrbenta.

Att laga mat betyder att det måste finnas något i kyl eller frys att tillaga, dessutom ska det finnas tillbehör i form av nyttiga grönsaker och dryck.

Självklart för vissa, men jag har liksom inte fått den där "storhandlings-och planeringsgenen" som alla andra tycks fått????

Som jag har skrivit innan mår jag bra av att röra på mig, inte bara mellan symaskinen och datorn, utan ut i friska luften. Konditionsträning får min vilsna och rastlösa själ till att lugna sig.

Ibland så pass att jag kan göra en liten planeringslista eller inköpslista. Fast ofta räcker inte energin till att följa den.

SUCK!!!!

Träning som medicin

Jag har skrivit om det tidigare och tänker nu ta upp det igen. Att fysisk aktivitet är bra för oss (och alla andra) med psykiska problem. I Svenska Dagbladet kan du just nu läsa en serie olika artiklar om hur vi påverkas av motion. 

I ett forskningsprojekt, Regassa, undersöks effekterna av KBT-övningar respektive fysisk aktivitet jämfört med sedvanlig behandling vid mild till måttlig depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa.
Vill du läsa mer om studien hittar du det här.


Just nu tränar jag själv för att springa ett halvmaraton. Det känns just nu som ett lite för högt mål, då jag inte mår så bra.
Fast, de gånger jag kommer iväg ut och springa mår jag så mycket  bättre efteråt. Jag känner ett lugn och en tillfredsställelse som jag annars har svårt att hitta.
Så jag kämpar på.


Enligt psykiatern Jane Taube som arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting med just Fysisk aktivitet på recept finns det bara 

fördelar med motion:




"Ordinationen är motion, men i vilken dos?
Mot depression gäller antingen …

… konditionsträning 30–45 minuter av minst måttlig grad, 2–3 gånger/vecka under minst nio veckor.

… eller styrketräning 30–60 minuter med 8–10 ­olika övningar, 2–3 gånger/vecka under minst nio veckor, enligt Fyss.

Behandlaren bör öka dosen successivt och följa upp precis som med läkemedel enligt psykiatern Jill Taube.

Träning dämpar ångest

Var fjärde individ kommer någon gång i livet att drabbas av en ångestsjukdom (SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering). 12–17 procent av befolkningen har vid en given tidpunkt någon form av ångestsjukdom. Att ha ångest ökar risken för depression och vice versa. Regelbunden fysisk aktivitet fungerar ångestdämpande, men resultatet kan dröja ett antal veckor.

Därför hjälper det:

1. Hjärnan påverkas positivt och hjälper kroppen att bilda ämnen som gynnar processen att lära om och bygga nya minnen.

2. Aktiviteten blir en avledande manöver.

3. Musklerna slappnar av och bryter en negativ spiral.

4. Tilltron till den egna förmågan ökar.

Fyss (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling) är en manual för att ordinera träning vid olika sjukdomar där fysisk aktivitet har dokumenterad effekt.
FaR (Fysisk aktivitet på recept) är en arbetsmetod för att främja träning."


Vill du läsa hela artikeln om Jane Taube finns den här.
Nu ska jag ta mig i kragen och ge mig ut.
Kämpa på!
ps. Gör som jag, bli en Hjärnkoll-supporter och berätta hur du ska bryta tystnaden kring psykisk ohälsa - ett viktigt bidrag för ett psykiskt friskare Sverige. Gå in på www.hjarnkoll.se